Ett tvärvetenskapligt område om hur hjärnan reagerar på den byggda miljön och hur design påverkar oss psykologiskt och fysiologiskt. Den senaste hjärnforskningen visar hur rummets utformning, möblernas placering, färg, ljus och ljud påverkar vår fysiska och mentala hälsa.

Tack vare hjärnforskningen och neurovetenskapen vet vi idag att på lång sikt har den miljö som vi vistas i dagligen en fysiologisk påverkan på våra hjärnor. Detta kallas för neuroplasticitet och är ett av århundradets största vetenskapliga upptäckter. Neuroplasticitet betyder att vår hjärna är formbar och ändras fysiologiskt utefter miljön.

Ämnet neurodesign och neuroestetik har expanderat stort under de senaste åren och det pågår flera forskningsprojekt av RISE, Research Institutes of Sweden. Experter inom neurovetenskap, arkitektur och design utvecklar just nu världens första ramverk inom ämnet; The NeuroDesign Index (NDIX). Detta index ska hjälpa oss att mäta och förstå den byggda miljöns påverkan på människors hälsa. Detta index har potentialen att bli ett verktyg i att främja folkhälsan i främst stadsmiljöer på en global nivå.

Långsiktiga lösningar är en viktig del i inredningsprojekt för att hålla nere koldioxidutsläppen och för att ha en så liten negativ påverkan på klimatet som möjligt. Att återbruka möbler och inredning sparar inte bara på miljön utan också på kundens plånbok. Att sedan investera i långsiktiga inredningslösningar med miljövänliga material som är cirkulära är en viktigt del i hållbarhetsaspekten inom inredningsarkitektur. En hållbar interiör ska ha en lång livslängd för att undvika ombyggnationer och kunden ska kunna nyttja och njuta av inredningen i många år.